Varför ska svenska kvinnor vänta?

Demonstrationståg_för_kvinnorösträtten,_Göteborg_-_Nordiska_Museet_-_NMA.0032617Årets sista skälvande minuter betyder städning i almanackan, i lådor, i sinnet. Vad ska sparas? Är det goda man gjort synbart och märkbart bland allt ego! Något gott måste man väl gjort, kanske inte handlat med stora gester, men i alla fall tänkt.
Med händerna gräver man bland hopvikta hemligheter. Jag, jag, jag … Mycket har handlat om mig.
Också om samhörighet, tack och lov. Jag sätter mig rakt upp och känner efter. Jo, samhörighet har det varit, med familjen, de mina. Telefonsamtal, uppvaktningar, sådant som rinner som vatten genom fingrarna. Inget som fastnar …
Inte så mycket gjort för främlingar, jag menar så klart de kvinnor och flickor som faktiskt blivit svenskor men saknar jobb, nätverk, utbildning, vetskap om vad samhället har att erbjuda.
Nästa år ska bli annorlunda, lovar jag mig.
Solidaritet, samhörighet, systerskap – för 100 år sedan samlade sig borgerliga kvinnor till kamp för kvinnlig rösträtt. De vek sig inte för vänsterkvinnornas argument att alla män skulle få först.
Varför skulle kvinnor vänta? var slogan som samlade borgarkvinnorna,
De utrikesfödda kvinnorna i våra förorter som varken har egen inkomst eller en plan för förverkligande väntar utan slut på det. Det måste bli ett slut på DET.
Söndag den 17 april hoppas jag att moderatkvinnorna går kvinna ur huse. Det är inte klokt att det finns kvinnor, svenska medborgare, som hindras att utbilda sig, klä sig som de vill, skaffa egna pengar.
Eller hur?

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *